”Om du har en känsla av att rättegången inte har gått rätt till, att domen vilar på felaktig grund eller att någon som varit delaktig i rättegången har misskött sig är det av vikt att du gör något åt det.”

Oskyldigt dömd?

BHRA_lagbok_600x400

Är du eller någon du känner oskyldigt/felaktigt dömd? Trots att många upplever Sverige som ett rättvist land uppmärksammas regelbundet fall där personer blivit dömda på vad som senare visat sig vara felaktiga grunder. Omständigheterna varierar ofta. Vissa döms mot sitt nekande medan andra kan ha gett ett falskt erkännand. Oavsett vad som vad som ligger bakom domen behöver man inte känna att ”loppet är kört”.

Att vara delaktig i en rättegång eller att få en dom riktad mot sig är givetvis krävande. Detsamma kan gälla när man ser en närstående eller vän dömas.

Visar det sig sedan att man själv eller personen i fråga blir dömd på felaktiga grunder så blir bördan än tyngre att bära. Av naturliga skäl framkallas känslor av ilska, frustration och maktlöshet. Kanske mest påtaglig blir insikten att man har blivit en del av ett system och en process som man inte har någon som helst kontroll över.

Även om man upplever att det inte längre finns någonstans att vända sig är hoppet inte ute. Även efter alla överklaganden kvarstår resning som alternativ. Genom resning får den som har blivit felaktigt dömd en ny möjlighet att få sin sak prövad. I detta läge kan det finnas skäl att ta hjälp av någon med kunskap och erfarenhet av resningsinstitutet.

Då resning endast beviljas under särskilda förutsättningar är det viktigt att man noggrant har utrett samtliga möjligheter. Har domen vunnit laga kraft? 

Vilka är de specifika omständigheterna som gör att resning kan beviljas i just detta fall? Vi kan bidra med kunskapen och viljan att arbeta i samförstånd med dina förhoppningar. Tillsammans ser vi till att du, eller den person du är intresserad av att hjälpa, får en rättvis behandling av sitt ärende.

Om du har en känsla av att rättegången inte har gått rätt till, att domen vilar på felaktig grund eller att någon som varit delaktig i rättegången har misskött sig är det av vikt att du gör något åt det. Samma gäller om du tar del av ny information, eller upptäcker att den bevisning som använts är felaktig. Har du några av dessa funderingar så är vi tillgängliga för att hjälpa dig att gå från fundering till handling. I ett inledande skede kan vi agera som rådgivare, för att gå vidare till att hjälpa dig utforma en ansökan om de nödvändiga förutsättningarna är uppfyllda.

Vad är resning?

Resning ger den som blivit felaktigt eller oskyldigt dömd en ny chans till rättvisa.

Resningsinstitutet har blivit särskilt aktuellt på senare tid. Kanske till viss del på grund av de i medierna väldigt omskrivna händelserna kring Sture Bergwall, tidigare Thomas Quick, vars situation under en tid engagerade såväl mediepersonligheter som yrkesverksamma inom rättssystemet. Det har även blivit omtalat i samband med domar kring sexualbrott och olika fall av rattfylleri. Oftast jhar det i efterhand kunnat visas att den bevisvärdering som legat till grund för den resta domen varit otillräcklig.

Andra kända fall där resning beviljats är det s.k. ”Fallet Ulf”, ”Fallet Bengt” och nu senast Kaj Linnas ”Kalamarksmålet”.

När man har blivit dömd i en domstol, och viss tid har gått eller efter att alla överinstanser har fastställt domen i fråga, så vinner domen laga kraft. Det innebär vanligtvis att man får acceptera den dom som finns oavsett hur rätt  eller fel den är. Då ska domen verkställas med följd att eventuellt fängelsestraff ska avtjänas, skadestånd ska utbetalas m.m. För den som har blivit dömd kvarstår endast extraordinära rättsmedel. Resning är ett av dessa.

När resning beviljas prövas målet på nytt. Den som blivit dömd får då en ny chans till en rättegång. Detta kan ske inom alla rättsområden,  men omständigheterna skiljer sig åt beroende på vilken sorts mål det gäller. 

I de flesta fall krävs att ny information har kommit till den sökandes kännedom och att domen aldrig skulle ha fattatsom denna information hade varit känd under rättegången.

Den som vill ha resning ska ansöka om sådan hos den domstol som man annars skulle ha överklagat till. Gäller det ett avgörande i en tingsrätt ska man därmed ansöka om resning hos hovrätten. En ansökan om resning av en hovrättsdom sker hos Högsta domstolen.

Vem kan få resning?

Den som ansöker om resning bör i princip kunna visa att domen eller beslutet uppenbart strider mot lag eller att nya omständigheter, ensamma eller tillsammans med vad som i övrigt förekommit i målet, sannolikt skulle ha lett till en annan utgång; t ex att den tilltalade frikänts eller att brottet hänförts under en mildare straffbestämmelse än den som tillämpats, eller om det finns synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om den tilltalade har förövat det brott, för vilket han dömts.

Den som ansöker måste själv visa att ny information har framkommit och den sökande bör även förklara vad den nya bevisningen har för betydelse för frågan om resning. Det finns en fara i detta och det är att när den nya bevisningen väl är redovisad för domstolen, så förlorar den sitt nyhetsvärde. Den juridiska termen för detta är ”preklusion”. Det innebär att man bör överväga noga om den nya bevisning som man har kan räcka för resning, eller om man bör avvakta med gen den nya bevisningen och under tiden söka efter annan, ny, bevisning. 

Man har alltså inte oändliga möjligheter till resning och det kan därför vara värt att kontakta ett ombud som har kunskap om resningsinstitutet innan man ger in en ansökan.

Hur får man resning?

Resning är ett s.k. extraordinärt rättsmedel som ytterst kan möjliggöra att få en lagakraftvunnen dom prövad på nytt. För att få resning måste man ge in en ansökan till den domstol som normalt skulle ha handlagt ett överklagande av den dom som man begär resning av.

Men vad krävs egentligen för att någon ska beviljas resning?

Det första som krävs är att någon har blivit dömd och att den domen har vunnit laga kraft. En dom vinner laga kraft när man inte längre kan få den prövad i någon ytterligare instans. En dom vinner vanligtvis laga kraft tre till fyra veckor efter att domen blivit tillkännagiven.

Den som begär resning ställs inför ett svårt prov, eftersom kraven som domstolarna ställer för att bevilja en resning är höga. Detta beror på att vi i Sverige utgår från att en dom som vunnit laga kraft är orubblig (den s.k. orubblighetsprincipen). Det räcker inte att man kan visa att domen är felaktig, utan det krävs vanligen att man kan förete ny bevisning som ensam eller tillsammans med övrig bevisning i målet sannolikt skulle ha lett till en annan utgång.

Begränsningarna i möjligheten att beviljas resning är omfattande. Därför är det endast en väldigt liten andel av ansökningarna som beviljas. 

Periodvis uppstår däremot omständigheter som gör att en större grupp av mål kan omvärderas. Detta skedde bland annat när Högsta domstolen omvärderade det svenska förfarandet vid skattebrott och konstaterade att kombinationen av utdömt skattebrott och skattetillägg motsvarade olagligt dubbelbestraffning. I sådana fall är möjligheterna till resning betydligt mer omfattande för de personer vars domar berörs.

Återupptagande
av förundersökningen

I vissa fall kan Riksåklagaren återuppta den förundersökning som legat till grund för åtalet och den fällande domen. Förundersökningen kan återupptas helt eller delvis.

För att Riksåklagaren ska återuppta förundersökningen måste någon begär detta. Det kan t ex ske om man inte är säker på att man har tillräckligt med bevisning för att nå upp till den ”verkshöjd” som praxis kräver av bevisningen för att en resningsansökan ska beviljas. 

Det kan även ske om man känner att en viss del av omständigheterna som låg till grund för den fällande domen bör prövas på nytt.

Om Riksåklagaren återupptar förundersökningen har den dömde rätt att få en offentlig försvarare under den tid som den återupptagna förundersökningen pågår. 

Den offentlige försvararen ersätts av allmänna medel.

Vi bistår även med begäran om återupptagande av förundersökningen.

Kontakt

031-15 15 01

Använda gärna vårt kontaktformulär.